söndag 31 juli 2011

Konsten att svara på frågan

Som teknisk skribent lägger jag avsevärd tid på att formulera mig på rätt sätt för den publik som jag skriver åt. Innehållet man producerar ska vara så tydligt att den tilltänkta målgruppen, med så lite möda som möjligt, uppfattar innehållet precis så som det är tänkt. Framförallt handlar det om att svara på frågor på ett konkret sätt. 

När man dagligen arbetar med att förtydliga processer, ord och tankegångar blir man medveten om hur människor runt omkring en kommunicerar och det slår mig hur sällan någon faktiskt svarar på frågan som ställs.

En fråga består oftast av flera delar: Den faktiska frågan och den eventuella frågan som kan dyka upp som respons på det svar man ger.

Talspråkets otydlighet i digitala medier
Vi människor kommunicerar på hur många sätt som helst, och det varierar beroende på tid, rum och vem man pratar med. I skriftlig kommunikation är vi ofta noga med att vara konkreta, men sällan så i talspråk, och denna otydlighet tar vi med oss i digitala medier som bloggar och nätverk. Vi pratar "runt" ett ämne och i farten glömmer vi vad som egentligen efterfrågades. Detta märks väldigt ofta i debatter då den tillfrågade är så stressad och fokuserad på sitt ämne att personen måste, efter en lång utläggning, fråga moderatorn vad som var ursprunget till frågan.

En händelse som jag var med om nyligen symboliserar detta på ett bra sätt:

"Hur långt simmade du i triathlontävlingen?"

"Ja alltså, det var ju inte så långt. Jämför man med cyklingen så  blir det ju en futtig distans men å andra sidan känns den ibland som den jobbigaste i och med att man simmar i öppet vatten och så vidare."

Svaret på hur långt han simmade var 400 m.

Vad är det som efterfrågas?
Det är oerhört lätt att svara för mycket och på fel saker eller mycket om det som egentligen inte efterfrågas. Att jämföra simningens distans med cyklingen kan vara relevant i en vidare frågeställning men det var inte det som efterfrågades.

Här är det snabbheten som kan vara den stora boven i dramat. Man tar sig inte tid att tänka på vad det är som egentligen frågas efter. I supportsammanhang är detta vanligt förekommande. Man har en deadline samt  försöka tolka, i många fall, svårtydliga frågor och formuleringar.

Konkretisera mera
Det bästa som jag lärt mig är att alltid stanna upp, tvinga sig själv att stanna upp. Sedan svara i korta konkreta meningar, utsvävningar är förbjudet. Det är lätt att sväva ut när man själv vet mycket om ämnet. I de flesta fall orsakar mer information bara ännu mer förvirring och i sin tur fler frågor.

Det är en fin övergång mellan den faktiska frågan och den eventuella frågan som följer efter vilket ställer ännu högre krav på att vara konkret och kortfattad.

Inga kommentarer: